Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - En historisk och samhällskritisk studie

  • Ylva Odenbring University of Gothenburg

Sammendrag

1970-talet var ett decennium då barnlitteratur av mer radikal karaktär kom att få genombrott. Gamla hierarkier mellan vuxna och barn ifrågasattes och nya institutioner kom att porträtteras i litteraturen. Under detta decennium var Gunilla Wolde en av de mest framträdande barnlitteraturförfattarna i Sverige. Hennes Emma böcker är fortfarande bland de mest populära barnböckerna i Sverige. Föreliggande artikel baseras på en kritisk analys av hur den jämställda familjen och förskolan porträtteras i Emma böckerna. Trots att böckerna på många sätt präglas av 70-talets ideologiska strömningar visar analyserna att familjen, förskolläraren och förskolebarnet porträtteras på ett normativt sätt.

The seventies was an era where non-normative children’s literature became a new trend. Old hierarchies between adults and children were questioned and new institutions were portrayed in literature. In Sweden, Gunilla Wolde, was one of the most predominant authors during this decade. Her Emma books are still among the most popular children’s books in Sweden. Taking this as a point of departure this article is based on a critical analysis of how the gender-equal family and preschool are portrayed in the Emma books. Despite Wolde’s radical approach the analysis shows that the author is trapped in stereotypical understandings of the family, the preschool teacher and the preschool child.

Forfatterbiografi

Ylva Odenbring, University of Gothenburg

PhD

Department of Education, Communication and Learning

Publisert
2014-02-02
Hvordan referere
Odenbring, Y. (2014). Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan - En historisk och samhällskritisk studie. Tidsskrift for Nordisk Barnehageforskning, 7. https://doi.org/10.7577/nbf.707
Seksjon
Articles