Techne Series - Research in Sloyd Education and Craft Science A https://journals.hioa.no/index.php/techneA en-US <p>Authors who publish with this journal agree to the following terms:</p><p>Authors retain copyright and grant the journal right of first publication with the work simultaneously licensed under a <a href="http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/" target="_new">Creative Commons Attribution License</a> that allows others to share the work with an acknowledgement of the work's authorship and initial publication in this journal.</p><p>Authors are able to enter into separate, additional contractual arrangements for the non-exclusive distribution of the journal's published version of the work (e.g., post it to an institutional repository or publish it in a book), with an acknowledgement of its initial publication in this journal.</p><p>Authors are permitted and encouraged to post their work online (e.g., in institutional repositories or on their website) prior to and during the submission process, as it can lead to productive exchanges, as well as earlier and greater citation of published work (See <a href="http://opcit.eprints.org/oacitation-biblio.html" target="_new">The Effect of Open Access</a>).</p> pirita.seitamaa-hakkarainen@helsinki.fi (Pirita Seitamaa-Hakkarainen) juha.hartvik@abo.fi (Juha Hartvik) Fri, 02 Nov 2018 21:59:33 +0100 OJS 3.1.1.2 http://blogs.law.harvard.edu/tech/rss 60 Slöjdforskning i fokus https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3030 <p>I artikeln ges en analyserande överblick av artiklar publicerade i den av NordFo (Nordiskt forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd) ägda Techne A-serien under tiden 1995 till 2017. Artiklar i Techne B-serien under samma tidsperiod presenteras endast gällande antal publikationer och artiklar samt publiceringsspråk och författarens landstillhörighet. En analys av nordisk publicerad slöjdforskning är intressant dels som en historisk översikt från en tid då forskningen inom området startade och tog fart, dels som en identifiering över områden som framledes kunde beforskas. Analysen av de 178 artiklarna i A-serien har i huvudsak gjorts utgående från deras abstrakt och sökord. Analyserna leder både till beskrivande övergripande perspektiv och till mer detaljerade beskrivningar om hur artiklarna relaterar till olika former av slöjdverksamhet. Studiens forskningsfrågor lyder enligt följande: Hur relaterar artiklarna till olika former av slöjd generellt i samhället och specifikt i utbildning? Hurdant ämnesfokus har artiklarna? Vilket forskningsfokus har artiklarna?<br>Sökord: slöjd, forskning, artiklar, Techne serien, vetenskaplig klassificering</p> Juha Hartvik, Mia Porko-Hudd ##submission.copyrightStatement## http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3030 Fri, 02 Nov 2018 21:50:12 +0100 Design, kunst og håndverk i Norge https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3028 <p>58<br>Techne Serien A: 25(3), 2018, 58–73<br>Design, kunst og håndverk i Norge: fra barnehage til PhD<br>Kari Carlsen, Anniken Randers-Pehrson &amp; Hilde Hermansen<br>Det norske utdanningsfeltet og faget formgiving, kunst og håndverk er betydelig endret siden forrige artikkelsamling om fagets stilling i de nordiske landene kom ut i 2008. I dag synes det å være en klar politisk vilje til å se hele løpet fra barnehage til PhD-nivå i sammenheng, og i denne artikkelen presenteres og drøftes derfor endringer og tendenser relatert til hele utdanningsløpet. Artikkelen er tredelt. I den første delen beskrives endringstendenser knyttet til nåsituasjonen i utdanningsfeltet, i den andre delen belyses tendenser vedrørende det kunst- og håndverksdidaktiske forskningsfeltet og i den siste delen drøftes endringstendenser i et videre utdanningspolitisk perspektiv. Her trekkes det frem paradokser og motsetninger i fagets utdanningspolitiske mandat mellom danning versus instrumenta-lisme, individfokus versus samfunnsrelevans og faglig bredde og dybde. Det etterlyses sterkere politisk vilje og handlekraft med henhold til å styrke kunst og håndverksfagene i hele utdanningsløpet. Forfatterne anvender en eklektisk og hermeneutisk tilnærming for å beskrive og tolke sentrale tendenser som kommer til syne i materialet. Tendensene drøftes til slutt i et kritisk perspektiv.</p> <p>Søkeord: forming, kunst og håndverk, design, barnehage, grunnskole, videregående skole, lærerut-danning, utviklingstendenser</p> Kari Carlsen, Anniken Randers-Pehrson, Hilde Hermansen ##submission.copyrightStatement## http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3028 Fri, 02 Nov 2018 21:26:29 +0100 Design og håndverk og Tekstil på Island https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3026 <p>Skolefagene Design og håndverk og Tekstil, har vært obligatoriske fag i grunnskolen på Island siden 1936. Fagene har bakgrunn i husflidstradisjoner og sløyd-ideologien som kom til Island på slutten av det 19 århundre. Nåværende læreplanen for fagene legger vekt på elevenes generelle utvikling, design, innovasjon, bruk av forskjellige materialer, verktøy og teknikker. Den gir læreren mye rom til å påvirke undervisningens innhold og dermed utøve sin faglighet. De siste endringene i læreplanen har imidlertid også ført til mindre tid til fagene design og håndverk og tekstil. Det er også mulig for skoler å velge bort enkelte håndverksfag eller kunstfag og legge mer vekt på andre. Det kan begrense elevers muligheter til å forberede seg for videreutdanning. I lærerutdanningen, får studentene mindre undervisning i fagene en før til tross for krav om mastergrad på grunn av mindre vekt på fagkunnskap og mer vekt på generell pedagogikk. Forskning på design og håndverk og tekstil viser at det er behov for etterutdanning for å imøtekomme nye krav i læreplaner. Det viser seg også at skolene tildeler fagene færre timer en læreplanen tilsier, mest i småskole og på ungdomstrinnet. For at fagene skal fortsatt kunne stå sterke i grunnskolen er det viktig å få flere studenter inn i lærerutdanningen og legge mer vekt på faglig kompetanse for at lærere skal kunne oppfylle læreplanens krav. Forskningen viser at disse fagene er populære i skolen selv om skolene har færre undervisningstimer en læreplanen tilsier. Nåværende læreplan gir lærere og skoleledere mer frelse og det kan være negativt at skoleledere ikke har klar ramme når det gjelder f.eks. undervisningstid for forskjellige fag.<br>Nøkkelord: Hönnun og smíði, textílmennt, design og håndverk, tekstil, sløyd, lærerutdanning, Island</p> Brynjar Olafsson, Asdis Joelsdottir ##submission.copyrightStatement## http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3026 Fri, 02 Nov 2018 08:30:07 +0100 Common and holistic crafts education in Finland https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3025 <p>The questions elaborated upon and discussed in this article emanate from all educational levels at which education and studies in crafts appear in Finland. The following questions permeate the article: What is the status of Finland´s educational craft field at the end of the 2010s? What are the challenges and opportunities for crafts on different educational levels? What seem to be the trends for the future of Finnish craft education? Education in crafts at all educational levels in Finland is directly or indirectly affected by the steering documents for general basic education, which have consisted of the National Core Curriculum (NCCBE) since 2014 (Finnish National Agency for Education, 2016) and the lesson-hour distribution since 2012 (Government Decree, 2012). For the first time, the craft subject in the NCCBE has been clearly defined as one subject for all pupils with no division into textile crafts or technical crafts. This has influenced how teaching is organised and implemented. More generally, there is also an ever-increasing need for basic education to take into account the demands for lifelong learning, innovation, and the knowledge and skills to solve the problems of the future. Questions concerning the cooperation between teachers and the nature of holistic craft-based projects with content from the wide range of content in the subject must be dealt with and resolved. The effects of the curriculum on teacher education consist of the dilemma of restructuring the education and carrying out further education of subject teachers within common crafts. At the same time, universities in Finland are undergoing constant restructuring due to the strained economic situation in public finance. The Ministry of Education and Culture (MEC) steers the development of universities by allocating project funding for the cooperation between educational institutions and stakeholders in society. This has led to new ideas regarding cooperation between the four Finnish universities that provide studies in the science of sloyd education, craft, design, and technology education, and crafts science.<br>Keywords: crafts, sloyd, basic education, teacher education, holistic-based crafts</p> Mia Porko-Hudd, Sinikka Pöllänen, Lindfors Eila ##submission.copyrightStatement## http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3025 Fri, 02 Nov 2018 08:21:59 +0100 Håndværk og design https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3024 <p>Artiklen belyser og analyserer ændringerne inden for det danske håndarbejde- og sløjdområde gennem de sidste 10 år i folkeskolen og på læreruddannelsen, såvel som på mellemlang- og lang videregående uddannelse og i forskningen på området. Perioden fra 2008–2018 indeholder omfattende forandringer, i kraft af ændring af faget materiel design til håndværk og design på læreruddannelsen, og nedlæggelse af fagene håndarbejde og sløjd i folkeskolen samt etableringen af det nye fag håndværk og design. Den faglige ændring i folkeskolen og på læreruddannelsen beskrives og gennem en komparativ analyse af fagenes bekendtgørelser peges der på de mest centrale ændringer i fagenes indhold, og de udfordringer i praksis, som følger med ændringerne. Dette giver anledning til didaktiske refleksioner for nutid og fremtid. Desuden giver artiklen et overblik over forskning i tilknytning til området. Artiklen afrundes med nogle perspektiver på fagets videre udvikling i folkeskole og læreruddannelse og fagområdets generelle vilkår i skole og samfund.<br>Søgeord: Håndværk og design, didaktik, håndværk, designproces, innovation, materiel kultur, teknologi</p> Lisa Monica Fälling Andersen, Bolette Kremmer Hansen, Bent Illum ##submission.copyrightStatement## http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3024 Fri, 02 Nov 2018 08:14:49 +0100 Introduktion: Nuläge och framåtblickar 2018 https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3023 <p>&nbsp;Introduktion</p> Marléne Johansson ##submission.copyrightStatement## https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3023 Fri, 02 Nov 2018 07:59:55 +0100 Sverige https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3029 <p>Perioden 2009–2018 har varit mycket händelserik för slöjdfältet i Sverige. Den svenska grundskolan har fått en ny läroplan inklusive ny kursplan för slöjdämnet. Lärarutbildningen har förnyats och reviderats ett flertal gånger. Antalet disputationer med anknytning till slöjdämnet har under perioden ökat jämfört med tidigare. I föreliggande text analyseras slöjdfältets utveckling utifrån ett utbildningsekologiskt ramverk och ur flera perspektiv. Ett läroplansteoretiskt perspektiv synliggör förändrade förutsättningar genom policy och olika styrdokument, vilka syftar till konsekvenser i praktiken inom såväl grundskola som lärarutbildning. Här riktas fokus mot de olika reformer som påverkat slöjdområdet, samt den nya läroplanens faktiska genomslag. Ett utbildningsekologiskt perspektiv bidrar till att förtydliga bilden av slöjdämnet inom såväl en pedagogisk, vetenskaplig som samhällelig kontext. Analys av tidsperioden visar att förändringar i lärarutbildning och ny kursplan för grundskolan kommit att påverka slöjdundervisningen, men att i policy avsedda förändringar inte fullt ut realiserats. Påståendet stöds bland annat av den nationella ämnesutvärderingen av grundskolans slöjdämne som genomfördes 2015. Verksamheten kan kritiseras för bristande likvärdighet i såväl grundskola som inom lärarutbildning. Det svenska slöjdfältet är ännu ett ungt forskningsområde som först år 2013 erhöll sin första professor. Efter att tio doktorander disputerat och ett förhållandevis stort antal studier publicerats inom fältet under den aktuella perioden har möjligheterna till forskarutbildning minskat. Avsaknaden av ett gemensamt nationellt forskningsämne försvagar och försvårar nödvändig utveckling. Det sammantagna resultatet visar att slöjdfältet som helhet står relativt starkt, men att det också står inför utmaningar i såväl grundskola och lärarutbildning och gällande att realisera ett slöjdämne på vetenskaplig grund.<br>Sökord: Slöjd, slöjdämnet, slöjdlärarutbildning, slöjdforskning, utbildningsekologiskt perspektiv</p> Peter Hasselskog, Annelie Holmberg, Stina Westerlund ##submission.copyrightStatement## http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3029 Fri, 02 Nov 2018 00:00:00 +0100 Doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3031 <p>Artikeln belyser och kartlägger doktorsavhandlingar inom utbildning och lärande i det nordiska slöjdfältet. Inramning och urval av avhandlingarna är gjorda i linje med NordFo´s forskningsgemenskap (Nordiskt forum för Forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd), som med samarbeten mellan de nordiska länderna bland annat ska initiera, stimulera och redovisa forskning. På så vis är det av intresse att sammanställa doktorsavhandlingar som kan relateras till slöjdfältet både för forskare, lärarutbildare och lärarstudenter, men också för personer och grupper inom andra områden och politiska sammanhang. Kartläggningen är inte fullständig dels då äldre avhandlingar endast finns i tryckta exemplar och inte alltid är inregistrerade i biblioteksbaser, dels att nordiska avhandlingstexter kan vara problematiska att ta del av om det dessutom inte finns ett abstrakt eller sammanfattning på annat språk, exempelvis engelska. Över tid har det producerats omkring hundra doktorsavhandlingar i Norden som ‒ i vid bemärkelse ‒ relaterar till utbildning och lärande inom slöjdområdet, men trots urvalets bredd kan forskningen ändå uppfattas som sparsam jämfört med flera andra forskningsområden. Doktorandanställningar som inbjuder till slöjdrelaterad forskning är få, och det behövs ett passande forskarutbildningsämne att bli antagen till för att kunna skriva doktorsavhandling. Artikelns översikt visar att doktorsavhandlingarna över tid främst har skrivits inom forskarutbildningsämnen som exempelvis pedagogik, arkitektur, etnologi och sociologi. I Finland finns däremot slöjdpedagogik och slöjdvetenskap som egna forskarutbildningsämnen vilket har öppnat upp för forskarutbildning och doktorsavhandlingar inom eget ämnesområde. Artikeln om doktorsavhandlingar inom det nordiska slöjdfältet är ett tidsdokument och ska ses som en grundläggande forskningsöversikt som kan kompletteras med både äldre och kommande doktorsavhandlingar.<br>Sökord: Slöjd, hantverk, nordisk, doktorsavhandling, doctor thesis, forskningsöversikt</p> Marléne Johansson ##submission.copyrightStatement## http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/3031 Fri, 02 Nov 2018 00:00:00 +0100 Förord https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2993 <p>Förord</p> <p>Specialnumrets text med rubriken <em>Hantverksskolning eller karaktärsfostran?</em> är skriven av två författare som också är bröder; <em>Per Hartman</em>, fil.dr., konstnär, pedagog och forskare och <em>Sven Hartman</em>, professor emeritus i pedagogik vid Stockholms universitet. Utifrån gesällprov som möbelsnickare från Carl Malmstens Verkstadsskola, studier vid Konstfack och en slöjdlärarutbildning på Nääs Slöjdlärarseminarium har Per Hartman forskat i vuxenpedagogik och inom praktiskt-estetiska ämnen. Sven Hartmans genuina intresse för slöjd och slöjdhistoria har under åren avspeglats både i ett stort antal slöjdrelaterade böcker och texter, i engagemang i forskningsverksamheter och inom flera NordFo-sammanhang. Per Hartman har skrivit huvuddelen av texten och svarat för insamling och bearbetning av det historiska materialet, medan Sven Hartman har bidragit med kompletterande textinnehåll och redigering. Då Per Hartman under senare år använde sig av talsyntes som ett hjälpmedel för att lyssna på texten i datorn tog det tid att skriva texten. Texten blev färdigskriven innan Per Hartman gick bort, 84 år gammal, i maj 2018.</p> <p>Slöjdhistoria går att läsa om i doktorsavhandlingar, böcker och rapporter. Givetvis är alltid avhandlingar, originaltexter och dokument främsta källor i forskningssammanhang, men utöver att specialnumret innehåller en historisk sammanställning av kända slöjdpedagoger från olika grundtexter belyser texten speciellt några av de tankar om slöjdundervisningens nytta som fördes fram av andra aktörer redan innan Näässlöjden fick sitt genomslag. I texten beskriver Per och Sven Hartman idéer om slöjd och slöjdundervisning som fördes fram långt innan skolslöjden blev etablerad i den svenska skolan.</p> <p>Speciellt intressant är att läsa om alla slöjdskolor som fanns i Sverige och hur de låg till grund för slöjdundervisning och lärarutbildningar, men också hur slöjdskolorna inrättades och utvecklades i relation till olika näringsverksamheter och dess bidragsgivare t.ex. <em>Höganäs slöjdskola</em>. Likaså i relation till högskolor och universitet exempelvis att <em>Chalmerska slöjdskolan </em>i Göteborg blev <em>Chalmers tekniska högskola</em>, <em>Slöjdföreningens skola</em> blev <em>HDK, Högskolan för design och konsthantverk</em>, och att <em>Slöjdskolan i Stockholm</em> blev <em>Konstfackskolan i Stockholm</em>, för att nämna några. Det är också intressant att läsa om att slöjdskolor med textil inriktning för ”kvinnlig slöjd” var vanligare än slöjdskolor för ”manlig slöjd”, även om de inte märktes så mycket i slöjddebatten.</p> <p>Utifrån det historiska perspektivet görs även jämförelser och reflektioner till nutida typiska drag i den svenska slöjddebatten. Techne serien är mycket tacksam för att kunna publicera Per och Sven Hartmans text som härmed kompletterar tidigare slöjdhistoriska texter. Specialnumret vänder sig till alla med intresse för lärande och undervisning inom slöjdrelaterad verksamhet. En förhoppning är att texten används både i lärarutbildning, forskning och i argumentation för slöjdämnet och i relation till textens rubrik ”Hantverksskolning eller karaktärsfostran”.</p> <p>September 2018</p> <p>Professor Marléne Johansson, Göteborgs universitet, ordförande i Techne seriens redaktionsråd</p> ##submission.copyrightStatement## http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2993 Tue, 23 Oct 2018 09:44:13 +0200 Hantverksskolning eller karaktärsfostran? https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2991 <p><em>Historiska framställningar brukar ofta behandla kända mäns och kvinnors bedrifter. Det gäller även för pedagogikhistoriska arbeten. Ämnesvalet styrs av vår tids föreställningar om vilka personer och idéer som dominerade under en viss tid, ibland i strid med den tidens uppfattningar. I den här texten ges exempel från den svenska slöjdens historia. Studier av folkskolans undervisning i manlig slöjd startar oftast med Otto Salomon och Näässystemet för undervisning i ”manlig slöjd”, en metod som blev mycket omtalad över snart hela värden. Metoden utvecklades i slutet av 1870-talet och hade en stark ställning långt in i 1900-talet. Men utvecklingen av slöjdämnet hade startat tidigare än så. Salomon var inte ensam om att framföra idéer om slöjdundervisning. I texten belyses några av de tankar om slöjdundervisningens nytta som fördes fram av andra aktörer redan årtiondena innan Näässlöjden fick sitt genomslag. Förhållandena för framväxten av den manliga slöjden i Sverige med början av 1840-talet beskrivs. Framställningen följer utvecklingen inom ämnesområdet under de fyra följande decennierna. Som stöd för studien har följande frågeställningar formulerats: Hur utvecklades den svenska debatten om slöjd och slöjdundervisning under perioden 1840–1880?; Vilka var de mest framträdande debattörerna, och vilka var deras viktigaste argument?; Vad kännetecknade den tidiga slöjdundervisningen och hur omfattande var den?; Vilka ekonomiska villkor styrde slöjdundervisningen under den första tiden?; samt Vilka spår har den tidiga slöjddebatten lämnat i den fortsatta utvecklingen av slöjdämnet? Källmaterialet utgörs av tryckta texter hämtade från historiska framställningar, samtida litteratur, tidskriftsartiklar och statliga förordningar. </em></p> ##submission.copyrightStatement## http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2991 Tue, 23 Oct 2018 09:22:40 +0200 Förord https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2820 <p>Förord</p> Marléne Johansson, Mia Porko-Hudd, Juha Hartvik ##submission.copyrightStatement## https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2820 Thu, 21 Jun 2018 13:52:26 +0200 Kommunikative ressourcer i håndværksmæssig undervisning https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2525 <p>&nbsp;</p> <p>Artiklen behandler kommunikative ressourcer i håndværksmæssig læring, ressourcer i form af handlinger som kan være konkrete, fiktive, kropslige, verbale eller en kombination. Kommunikation i det håndværksmæssige læringsfelt er intentionel og i læringsfeltet sker kommunikationen som transformation mellem underviser og den lærende. I kommunikationen arbejdes der med tredimensionel (3D) instruktion, hvilket i denne sammenhæng betyder forevisning i handling og todimensionel (2D) information, for eksempel billeder eller en skriftlig instruktion. Forskningsspørgsmålet som behandles i artiklen er: Hvilke kommunikative ressourcer giver de bedste forudsætninger for at undervise i håndværksmæssig læring? Empirien, i form af videoindspildninger, er hentet fra forskellige håndværksmæssige læringssituationer. Materialet analyseres med kvalitativ mikroanalyse og i fire forskellige perspektiver: Neurologisk-, undervisnings-, lærer- og kommunikativt perspektiv. Analysen viser at underviserne generelt anvender konkrete frem for fiktive handlinger, og at de i større udstrækning anvender kropslige frem for verbale kommunikative ressourcer. Videre argumenteres for at kommunikationen giver det bedste resultat når verbalisering udnyttes som en støttende ressource til konkrete håndværksmæssige handlinger. Herigennem gives der mulighed for at forstå materiale, redskab og handlinger i en sammenhængende proces. At kunne vælge kommunikationsform og kommunikativ ressource er en didaktisk/pædagogisk kompetence og som skal kombineres med håndværksmæssig kompetence. Som underviser i en håndværksmæssig sammenhæng behøver man være bevidst om at beherske dette ”dobbelte fænomen”.</p> <p>Søgeord: Kommunikation, kommunikative ressourcer, håndværk, didaktik, instruktion, mikroanalyse.</p> <p>&nbsp;</p> Joakim Andersson, Lone Brøns-Pedersen, Peter Hasselskog, Bent Illum ##submission.copyrightStatement## https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2525 Thu, 21 Jun 2018 11:25:57 +0200 Handlingsrammer og handlingsrom i kunst og handverksfaget https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/1911 <p><em>Artikkelen ser på to ulike undervisningsopplegg der faglærarstudentar i kunst og handverk arbeidde med installasjonar. Utifrå nokre konkrete eksempel blir det belyst </em><em>korleis forståingar, tilnærmingar og arbeidsmåtar som er opparbeida i kunst og handverksfagets undervisningspraksis medverka i studentanes skapande prosessar. </em><em>Innan ei sosiokulturell ramme ser eg på tilnærmingar og arbeidsmåtar som reiskap. Sjølv om tilnærmingar eller arbeidsmåtar ikkje er reiskap i fysisk forstand, har dei likevel materielle sider og materielle konsekvensar. For kva handlingar ein er i stand til å førestille seg, til å vurdere eller sikte mot, altså det handlingsrommet ein orienterar seg i, vil ha ein samanheng med dei forståingane og arbeidsmåtane ein disponerer. </em><em>Slike forståingar bygger på tradisjonar og mønster og desse fekk ei betyding når studentane skulle arbeide skapande med sine installasjonar. </em></p> <p>Nøkkelord: Institusjonelle mønster, samtidskunstnarisk literacy, handlingsrom, isenesetting av prosessar</p> Åsta Rimstad ##submission.copyrightStatement## https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/1911 Thu, 21 Jun 2018 11:19:57 +0200 The Rebellious Teacher or A Rebel with a Cause https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/1868 <p>Existing research on the field of craft, or sloyd, education focuses on institutional frameworks characterized by having their own legal framework, politics, and defined purpose, whereas public spaces are not subject to similar regulation. Research in sloyd education shows how tools, materials, and artifacts are in a continual interaction among students, teachers, and peers. Recent research shows that craftivism (craft and activism) as cultural phenomenon adds new valuation and thinking contributing useful knowledge to the field of craft research. This article focuses on craftivism from three perspectives: first as a mediator between artifact and context; second as a learning perspective; and third as an identity activity. These three perspectives are introduced as The Activist Method. Research in craftivism shows that if an activist brings sub elements from craft and another topic together a new language is born. A rebel is not a counterpart to the activist. The study is based on teaching and combines materials and techniques within the field of sloyd education and natural sciences. Could both topics shine on each other and give the student an understanding of matter and meaning such as textile material and mathematical matters, such as length, distance, materialistic performance, and craft technics? The study took place during the Spring of 2016 at Freinetskolen, Copenhagen, in cooperation with Dark Cosmology Center, Niels Bohr Institute and Copenhagen Institute of Interaction Design, CIID. The activist purpose is to create a new language through craft and activism, which means the craft becomes a mediator between activist and another person. This article suggests possible learning perspectives from the outcome of mirror learning and identity both from formal learning spaces and informal spaces, and introduces the term ‘rebel’ as a new and different role for teachers to assume.</p> <p>Keywords: interdisciplinary, sloyd eduction, natural science, learning space, poststructuralism</p> Marie Koch ##submission.copyrightStatement## https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/1868 Thu, 21 Jun 2018 10:39:06 +0200 Editorial https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2818 <p>Editorial</p> Pirita Seitamaa-Hakkarainen ##submission.copyrightStatement## http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2818 Thu, 21 Jun 2018 10:25:40 +0200 School Craft in Memories of Three Generations https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2163 <p>Throughout Finnish elementary school 150-year-history, school craft has served the teaching needs of societal, educational, new craft techniques, tools and materials in every school. This article studies memories associated with school craft throughout three consecutive generations. The focus is particularly on what kind of memories associated with school craft the representatives of different generations have, and how they are related. Five families, with representatives from three different generations (15 persons in total), were interviewed in group-interviews in 2014. The interviews took place as an encountering act of recollection between different generations where the circumstances of teaching handicraft, pupils and teachers as well as handicraft products and the process behind them were evaluated and interpreted in a group. The persons interviewed for this research mainly represent the industrialized era when the focus of craft teaching at school shifted into untraditional skills needed in the industry and hobbies. Two themes stood especially out from the data analysis: products manufactured in school craft and positive and negative memories associated with handicraft. There were not that much conversation regarding the materials or techniques used in manufacturing handicraft products. Although the oldest memories were associated with the lack of materials.<br>Keywords: school craft, memory, comprehensive school, elementary school, handicraft</p> Päivi Marjanen, Eila Lindfors, Sirpa Ketola ##submission.copyrightStatement## https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2163 Thu, 21 Jun 2018 00:00:00 +0200 Students confronting risks during holistic craft processes https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/1872 <p>This study aims to examine risk-taking situations among students during holistic craft processes. The study was conducted during the spring terms of 2013 and 2016. The data comprise interviews of seventh-grade students (2013), in which they defined solutions found during craft design and production processes, and digital learning diaries (2016), in which students self-evaluated craft design, production and evaluation processes. The results show that making crafts includes risk-taking during every phase of the process. These are situations in which students either take risks or avoid them. The results reveal that risk-taking situations related to economical risk are emphasised in the design and production phases, in which the students make decisions regarding the product to be made and the techniques to be used. Psychological risk-taking is particularly connected to the production phase of the craft process, in which the students begin production and progress through its phases. Social risk-taking situations are linked to the design and evaluation phases, in which the students interact with their peer group and the social environment. Based on the study results, it is important for teachers to pay attention to these situations and how the students behave. In this way, teachers can teach and support the students in identifying and taking controlled risks, which is an important skill in a changing society looking toward the future.<br>Keywords: risk-taking, craft process, craft as a subject, enterprise education</p> Ulla Häsänen, Jaana Lepistö, Marja-Leena Rönkkö ##submission.copyrightStatement## https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/1872 Thu, 21 Jun 2018 00:00:00 +0200 VÅGA - VETA - VINNA https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2821 <p>Detta specialnummer består av en text som är skriven som en memoarbok av professor emerita Linnéa Lindfors. Efter sin pensionering från professuren i slöjdpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa har Lindfors fortsatt med forskning och bland annat gjort djuplodande släktforskning.</p> <p>Linnéa Lindfors är en av pionjärerna inom slöjdforskning i Norden. Hennes idoga arbete och omfattande grundforskning ledde till utvecklingen av vetenskapsområdet slöjdpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa, Finland. Lindfors har utvecklat en mängd slöjdpedagogiska teorier och modeller, som exempel kan nämnas modellen för elevens slöjdprocess som en av de mest kända och använda. Modellen för slöjdprocessen återfinns i åtskilliga texter, uppsatser och artiklar på olika nivåer. Lindfors grundforskning har gett viktiga bidrag för forskningen och har också gjort det möjligt att diskutera slöjdens betydelse och kunskapsform i olika sammanhang.</p> <p>I samband med ett nordiskt forskarnätverk i mitten av 1990-talet utvecklade och inrättade Linnéa Lindfors Techne serien tillsammans med professor emeritus Juhani Peltonen vid Åbo universitet i Rauma, Finland. Syftet var att svara på behovet av ett publikationsforum för vetenskaplig rapportering för att förstärka de relativt nyetablerade vetenskapsområdenas ställning i de nordiska länderna. Lindfors deltog aktivt i Techne seriens redaktionsarbete under hela sin arbetskarriär och var även redaktör och skribent i flera publikationer.</p> <p>Lindfors har valt att dela upp sin memoarbok, <em>En livsresa från bondlandet till vetenskapens arenor. Våga ‒ Veta ‒ Vinna. Fokus på slöjdpedagogik. 1974‒2000</em>, i två delar. I Del 1 beskrivs hur bakgrund, händelser, studier och intresse medverkade i yrkesval och akademisk karriär. I Del 2 redogör Lindfors för slöjdpedagogikens framväxt och forskningssamarbeten samt för de utmaningar som ett ungt vetenskapsområde mötte i den akademiska världen. I memoarboken finns en referenslista som ger en heltäckande bild av Lindfors vetenskapliga produktion. Memoarbokens delar kompletterar varandra och kan ses som flera livsberättelser om att våga, veta och vinna, samt hur ihärdigt arbete och klokskap ledde till att vetenskapsområdet etablerades och erhöll en professur. &nbsp;</p> <p>I redaktionen för Techne serien är vi stolta över att som specialnummer kunna publicera Linnéa Lindfors memoarbok med berättelser om hur bakgrund, hinder och möjligheter ledde till att Lindfors blev en framstående slöjdpedagog. Specialnumret vänder sig till alla med intresse för lärande och undervisning inom slöjdområdet och vår förhoppning är att den inspirerar till fortsatt lärande, utvecklingsarbete och forskning inom slöjd.</p> Linnéa Lindfors ##submission.copyrightStatement## https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2821 Thu, 21 Jun 2018 00:00:00 +0200 Editorial https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2573 Editorial 24(2)2017 Eila Lindfors, Marja-Leena Rönkkö, Kari Carlsen ##submission.copyrightStatement## http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/2573 Wed, 20 Dec 2017 20:00:09 +0100 Inexplicit Learning: Transferring Knowledge through Visual and Emulative practices https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/1914 This study attempts to understand how expert knowledge is transmitted in the absence or lack of explicit and formal means of knowledge acquisition, with particular interest in the evolved relationship of a master-apprentice, observable in pockets of traditional communities of practice. An ethnographic study based on content analysis of the transcriptions of members of a craft community from Varanasi, India has been used to strengthen the undermined pedagogical role of observation and emulation in the transfer of inexplicit knowledge. It is argued that in-situ observation and emulation foster situations for facilitating co-production of knowledge, further implying co-authorship. Gaining community membership in craft communities is not merely a matter of gaining a professional degree; instead, it is a slow process of enculturation.<br />Keywords: Observation, Emulation, Inexplicit learning, Master-apprentice. Communities of Practice<br /><br /> Koumudi Patil ##submission.copyrightStatement## http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/1914 Wed, 20 Dec 2017 19:46:28 +0100